1932 deponerade Eesti Rahvaluule Arhiiv (ERA) en estlandssvensk samling i Svenska litteratursällskapets i Finland (SLS) arkiv. I dag återbördar SLS det kulturhistoriskt värdefulla materialet till det estniska folkkultursarkivet, som ett led i firandet av Estlands 100 år av självständighet.
– Vi är mycket glada över att materialet återvänder till sitt historiska hem, säger Risto Järv, chef på ERA.
I samlingen ingår 1 182 sidor folkloristiska och språkliga uppteckningar på estniska och svenska, samt en del kartor insamlade åren 1895–1931 bland den svensktalande befolkningen i Estland. Materialet utgör stommen i ERA:s svenska samling.
Tanken bakom depositionen var att göra den estlandssvenska kulturen mer känd med SLS hjälp. Den deponerade samlingen skulle senare returneras till ERA. Det här lät sig dock inte göras på en lång tid, på grund av världskriget som bröt ut och Sovjetunionens ockupation av Estland.
– Vi har goda och nära kontakter med det estniska folkkultursarkivet och är glada att materialet efter så pass många år nu återlämnas dit det hör, säger SLS arkivchef Kristina Linnovaara.
Eesti Rahvaluule Arhiiv grundades 1927 och är en del av Eesti Kirjandusmuuseum. ERA har samlingar också om många olika minoriteter bosatta i Estland, särskilt finsk-ugriska grupper.
Arkivmaterialet har under årens lopp utökats med hjälp av både professionella folklorister och ett nätverk av korrespondenter, till över 1,5 miljoner dokument. Förutom det folkloristiska arkivet bedriver ERA också forskning, såväl i egna projekt som i samarbete med andra institutioner.
Hittas på nätet
SLS har digitaliserat det deponerade estniska arkivmaterialet. Digitala kopior kommer att överlämnas tillsammans med originalmaterialet till ERA. Den estniska samlingen finns också fritt tillgänglig på sökportalen Finna (sls.finna.fi), i gott sällskap av det material SLS i egen regi samlat in i Estland. ERA kommer å sin sida att göra materialet tillgängligt i dess helhet i databasen Kivike (kivike.kirmus.ee).
Estlandssvenskarna har alltid haft en särskild plats hos SLS. Det fanns estlandssvenskt arkivmaterial hos SLS redan då föreningen grundades.
Det äldsta estlandssvenska materialet i SLS arkiv insamlades i Svenska landsmålsföreningens regi på 1870-talet. Också SLS egna fältstipendiater gjorde kring sekelskiftet 1900 insamlingsresor till Estlands svenskbygder. Man tog till vara dialektord, folktraditioner och folkmusik, främst i Nuckö, Ormsö, Rågöarna och i Vippal. År 1932 sände SLS ut den så kallade Estlandsexpeditionen, som lyckades samla in tusentals ordsedlar, uppteckningar, ritningar, foton och kartor till SLS. Den senaste expeditionen till Estlands svenskbygder gjordes 1980 av Ann-Mari Häggman och Lars Huldén som samlade in dialekter och folkloristiskt material.
Sedan 1200-talet har det funnits en svensktalande befolkning i Estlands kusttrakter och på de stora öarna. I mitten av 1600-talet fanns det 10 000 estlandssvenskar i landet. I dag beräknas det finnas omkring 300 svensktalande personer i Estland.
- - -
SLS överlämnar materialet vid en tillställning på Estlands ambassad (Östra Allén 10, Helsingfors) tisdag 30.10 kl. 14.00–15.30. Pressen är varmt välkommen att närvara. OBS: Vänligen meddela om er ankomst på förhand till [email protected] eller +358 9 622 0260.
För mer information, kontakta
Kristina Linnovaara
arkivchef, Svenska litteratursällskapet i Finland
[email protected], +358 40 168 8088
www.sls.fi
Risto Järv
chef, Eesti Rahvaluule Arhiiv
[email protected], +372 51 904 371
www.folklore.ee/era
Pressbilder:
Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. (SLS) är ett vetenskapligt samfund som bevarar, utforskar och sprider kunskap om den svenska kulturen och det svenska kulturarvet i Finland. Till uppdraget hör också att stöda forskning om svenska språket och litteraturen i Finland och att främja inhemsk litterär verksamhet genom pris och stipendier.
© Liana Technologies