Andra stadiets läroanstalter i Åbo har mycket stor dragningskraft – upp till hälften av de studerande är hemma från annan ort än Åbo

Av dem som blivit antagna till Åbo yrkesinstitut och gymnasierna i Åbo är cirka hälften Åbobor. Näst efter Åbo söker man sig oftast till regionens läroanstalter från S:t Karins och övriga orter i Egentliga Finland.

Andelen Åbobor som i första hand söker till läroanstalterna i Åbo har hållit sig på ungefär samma nivå under de senaste 10 åren. I alla kommuner i regionen söker minst fler än en tredjedel av de unga till läroanstalter som ligger i Åbo. Dessa siffror framgår ur den utredning över val av andra stadiets studieplats inom Åbo stadsregion som nyligen blivit färdig.

Enligt de unga Åbobor som svarade på enkäten är de faktorer som mest påverkar valet av studieplats skolans goda rykte, skolans avstånd hemifrån och att vännerna eller kompisarna söker in till samma skola.

– Åbogymnasiernas goda resultat i studentskrivningarna, utbildningens kvalitet och verksamhetskultur är bidragande faktorer till vårt goda rykte. Ett gott rykte skapar man och det upprätthåller man på lång sikt och här har vi lyckats i Åbo. Det viktigaste är att de unga hittar sin rätta plats, konstaterar Jussi Paavola, serviceområdesdirektör för gymnasieutbildningen.

Faktorerna som hör ihop med valet av studieplats skiljer sig mycket lite mellan dem som studerar i ett gymnasium eller i en yrkesläroanstalt. För dem som studerar i ett gymnasium har valet påverkats mera av läroanstaltens placering på rankinglistorna än för dem som studerar vid en yrkesläroanstalt. Det som för sin del påverkat valet för dem som studerar vid en yrkesläroanstalt är att vännerna eller kompisarna blivit antagna till samma plats.

Yrkesutbildningens popularitet har ökat

Vid vårens gemensamma antagning 2024 ökade Åbo stads läroanstalter sin popularitet. Till Åbo stads daggymnasier sökte sammanlagt 1 447 med gymnasiet som första önskemål och till Åbo yrkesinstitut (TAI) 1 422 unga. Särskilt inom yrkesutbildningen skedde en märkbar ökning av sökande, eftersom antalet sökande var nästan 150 fler än året innan.

– Vi är mycket nöjda med antalet sökande på våren. I framtiden är utmaningen att ännu effektivare få unga att söka sig till branscher som lider av arbetskraftsbrist. Detta kan vi påverka bland annat genom att förmedla rätt information om olika arbetsuppgifter och dessas inkomstnivåer, konstaterar Hannu Immonen, serviceområdesdirektör för yrkesutbildningen.

Enligt den utredning som nyligen blivit färdig sökte de svarande som studerade i grundskolans nionde klass i vid utsträckning till regionens olika läroanstalter som första ansökningsalternativ. De populäraste läroanstalterna var Åbo yrkesinstitut (19 % av de sökande), Turun Suomalaisen Yhteiskoulun lukio (13 %) och Luostarivuoren Lyseon lukio (10 %).

Då man granskar kommunvis kan man observera att de svarande Åboborna betydligt mera sällan än de övriga har sökt in till en läroanstalt som ligger i en annan kommun.

Avsikten med undersökningen var att reda ut de ungas fördelning av och orsaker till val av andra stadiets utbildning i kommunerna inom samkommunen för Åbo stadsregion (Åbo, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso och Rusko). Enkäten riktades till niondeklassarna och första årets studerande på andra stadiet inom Åbo centrumområde, och den genomfördes i april–juni 2024 på uppdrag av samkommunen för Åbo stadsregion. Man fick totalt 1 557 svar på enkäten. Utredningen genomfördes av Owal Group Oy.

Ytterligare information:

Jussi Paavola, serviceområdesdirektör för gymnasieutbildningen, tel. 050 568 6242, [email protected]

Hannu Immonen, serviceområdesdirektör för yrkesutbildningen, tel. 050 594 8260 [email protected]