Trots att utsatta bostadsområden blivit ett eldfängt politiskt ämne, har invånarnas egna upplevelser inte kartlagts på ett systematiskt sätt. En nordisk studie visar att invånarna känner lika hög grad av nationell tillhörighet som andra befolkningsgrupper, men upplever stigma kring sin hemadress.

Forskningsprojektet “The Future of Diverse and Disadvantaged Neighborhoods in the Nordic Welfare States – The Voices of Residents” har velat ge invånare i utsatta bostadsområden en röst i samhällsdiskussionen. Forskare från fyra nordiska universitet har intervjuat människor i sex stadsdelar med dåligt rykte i Sverige, Danmark och Finland. Stadsdelarna kännetecknas av en hög andel invånare med låg socioekonomisk status och en hög andel invandrare.

Invånarna i de undersökta stadsdelarna upplevde att deras stadsdel har många allvarliga sociala problem och att den har ett dåligt rykte. Det är där som de boende skiljer sig mest i jämförelse med resten av landet. Samtidigt är trivseln i utsatta områden förhållandevis hög och inte avsevärt annorlunda än för den övriga befolkningen. När det kommer till samhörighet med landet där man bor syns inga skillnader alls.

– Ibland uttrycks en oro över den inre sammanhållningen i Sverige, men vår studie visar att det inte finns fog för den oron, konstaterar projektledaren Jacob Sohlberg, docent vid Göteborgs universitet.

– När det kommer till de sociala kontakterna sticker de utsatta områdena ut i positiv bemärkelse. Det är vanligare att personer i utsatta områden har nära vänner i sitt område.

Intervjuat nästan 5 000 personer

Forskarna och anställda intervjuare har knackat dörr i slumpvis utvalda trappuppgångar och även rört sig utomhus för att fånga upp grupper, till exempel unga män, som vistas mera på offentliga platser. På det här sättet har forskarna lyckats nå befolkningsgrupper som normalt inte svarar på frågeformulär.

– Genom ett omfattande fotarbete har vi lyckats nå människor som inte brukar kommer till tals, säger Jacob Sohlberg.

Forskarna har undersökt hur invånarna upplever sina boendeförhållanden och sin relation till resten av samhället jämfört med befolkningen i genomsnitt.

Intervjuundersökningen gjordes i stadsdelarna Biskopsgården och Hammarkullen i Göteborg, Sverige och i Herredsvang och Gellerup i Århus, Danmark. I Finland intervjuades invånare i Gårdsbacka och Björkby i Helsingfors och Vanda. Sammanlagt intervjuades cirka 4 800 personer.

Alkohol- och drogmissbruk skapar otrygghet

Trots att invånare i utsatta områden i alla de undersökta länderna upplever social oordning som ett problem, sticker Finland ut i negativ bemärkelse på den här punkten. Forskaren Oskar Rönnberg berättar att 40 procenta av invånarna i Björkby uppgav att de skulle vilja flytta inom de närmaste 2–3 åren, jämfört med 20–30 procent av befolkningen i de flesta andra studerade områden.

– Den största orsaken var att invånarna kände sig otrygga på grund av problem med den sociala ordningen, säger Oskar Rönnberg.

Det handlar om drog- och alkoholmissbruk och att det sker droghandel i stadsdelen.

– Vad borde städerna göra för att bryta trenden? Här är problemet inte främst etnisk segregation och invandring, utan en fråga om social välfärd och hur vi som samhälle borde tackla att vissa fallit igenom samhällets skyddsnät, säger Rönnberg.

Olika livsförhållanden inom samma land

Den jämförande studien visar att invånare i utsatta områden i alla tre nordiska länder upplever sina förhållanden som mera lika än icke-utsatta områden inom samma land. En invånare i exempelvis Danmarks utsatta områden delar därmed samma upplevelser som en boende i motsvarande områden i Sverige och Finland. Likheterna däremellan är mer framträdande än mellan ett utsatt område och ett icke-utsatt bostadsområde inom samma land.

– Det är dramatiskt att man skapat så olika livsförhållanden inom samma land eller till och med samma stad, säger Sohlberg.

Läs mer om metoden i Sociological Methods and Research och om skillnaderna mellan utsatta områden i Political Geography.

Mer information:

Jacob Sohlberg
universitetslektor vid Göteborgs universitet
+46705941318
jacob.sohlberg@gu.se

Oskar Rönnberg
forskare i stadsgeografi, Helsingfors universitet
+358 405310893
oskar.rönnberg@helsinki.fi