Var tionde komposterar inte på det sätt som de har anmält

Komposteringsinspektionerna visade sig vara nödvändiga. Var tionde hushåll uppfyllde inte avfallslagens krav. Dessutom var många kompostorer nästan tomma eller oanvända, vilket tyder på att bioavfall fortfarande hamnar i blandavfallet.

Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd genomförde sommaren 2026 för första gången inspektioner av kompostering av bioavfall. Inspektioner gjordes vid cirka 200 fastigheter i Masku, Nådendal, Reso, Salo och Åbo.

Syftet med inspektionerna var att utreda om hushållen återvinner sitt bioavfall på rätt sätt. Bakgrunden är de mål för återvinning av kommunalt avfall som EU har ställt upp för medlemsländerna. Finland når för närvarande inte de uppsatta återvinningsmålen.

Cirka 11 procent av kompostorerna uppfyllde inte kraven. Den vanligaste orsaken till underkännande var att det inte fanns någon kompostor på fastigheten trots att en komposteringsanmälan hade lämnats in. Den näst vanligaste orsaken var att kompostorn var avsedd för trädgårdsavfall och inte lämpade sig för kompostering av bioavfall.

Dessutom meddelade vissa fastigheter, efter att ha fått ett informationsbrev om inspektionen, att de inte hade skaffat någon kompostor och att de i stället kommer att beställa ett bioavfallskärl.

Fortfarande behov av bättre sortering och rådgivning

Många av de inspekterade kompostorerna var nyanskaffade, oanvända eller användes endast i mycket liten omfattning. Bioavfall förekommer fortfarande i blandavfallet.

Noggrann sortering av bioavfall kan bidra till att sänka hushållets avfallshanteringskostnader. När bioavfallet återvinns korrekt kan hushållet förlänga tömningsintervallet för blandavfallskärlet.

– Detta kom som en överraskning för många invånare, berättar planeraren Anneli Asplund, som ansvarade för inspektionerna.

Det uppstod också många frågor om bland annat vinteranvändning av kompostorn, hur komposteringen kan effektiviseras samt återvinning av förpackningsavfall. Cirka hälften av invånarna var på plats under inspektionsbesöket.

– Jag är glad över att de allra flesta gör rätt och att människor vill lära sig att återvinna på rätt sätt, säger Asplund.

Resultaten motsvarar övriga Finland – skillnader mellan kommunerna

Resultaten från inspektionerna låg i linje med vad som observerats i övriga delar av Finland, men det fanns skillnader mellan kommunerna. I Åbo underkändes exempelvis knappt tre procent av de 71 inspekterade kompostorerna, medan underkännandegraden i Nådendal var cirka 24 procent av de 26 inspekterade kompostorerna. I Masku, Reso och Salo låg andelen underkända kompostorer på omkring 10–15 procent.

– Urvalet är fortfarande litet och säger inte allt om situationen i kommunen, säger Asplund.

Inspektionsbesöken genomfördes i områden där många råttobservationer hade rapporterats. Något samband mellan kompostorerna och råttproblemen kunde inte konstateras.

Inspektionerna år 2026 gav värdefull information om fastigheternas egen behandling av bioavfall i Sydvästra Finland. Resultaten ger underlag för eventuella framtida inspektioner samt för planeringen av rådgivningen hos Sydvästra Finlands Avfallsservice.

Tilläggsinformation:

Om sommarens inspektionsbesök och resultaten
Anneli Asplund
planerare
Åbo stad
Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd
tfn 040 480 5316

Om fortsättningen av inspektionerna
Leena Salmelainen
tillsynsdirektör
Åbo stad
Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd
tfn 050 5417 924