Enligt färska konsekvensbedömningar skulle spårvägen ha en positiv inverkan på Åbos fastighetsekonomi och dragningskraft
Tre nya konsekvensbedömningar av spårvägen i Åbo har färdigställts. Dessa är en trafikprognos, en fastighetsekonomisk bedömning samt en rapport som bedömer livskraft, dragnings- och hållkraft. Spårvägen bedöms öka användningen av kollektivtrafik och öka stadens inkomster av markanvändning samt vara positiv för Åbos livskraft och dragningskraft. Om tio år skulle man göra nästan 25 000 resor per dygn med spårvagn.
Under planeringen av genomförandet av spårvägen 2024–2025 bedömer Åbo stad i stor utsträckning spårvägens konsekvenser, bland annat för markanvändning, kommunal ekonomi och företag. Utlåtanden om konsekvensbedömningar, genomförandeplanen och kostnadskalkyler begärs sommaren 2025. Stadsfullmäktige fattar beslut i ärendet i slutet av år 2025.
I och med spårvägen ökar användningen av all kollektivtrafik
För planeringen av spårvägen i Åbo har man utarbetat nya trafikprognoser för spårvägen och det bussbaserade systemet.
I och med den förutspådda stora befolkningstillväxten i Åbo stad och regionen, ökar antalet resor inom persontrafiken i Åbo med 17–22 % fram till år 2035 och med 31–42 % fram till år 2050. Spårvägen skulle år 2050 öka Åbobornas användning av kollektivtrafik på cirka 12 600 resor per dygn och minska växthusgasutsläppen från trafiken, per invånare i regionen, med cirka 2–3 %.
Vanligtvis används kollektivtrafik i större utsträckning i städer med spårväg.
– I Åbo uppskattar man att spårvägen år 2050 ökar antalet kollektivtrafikresenärer på spårvägens rutt med 24 % jämfört med bussalternativet. Antalet kollektivtrafikresor för alla Åbobor skulle öka med 12 % och för Åboregionen med 9 %, berättar Åbo stads utvecklingschef Juha Jokela.
Enligt uppskattning skulle man år 2035 göra 24 500 resor per dygn på spårvägen och år 2050 30 200 resor per dygn. Inom influensområdet för spårvägen, från hamnen via centrum och Kuppis till Kråkkärret, bor år 2050 en tredjedel av Åboborna och drygt hälften av arbetstagarna.
År 2024 gjordes i genomsnitt 73 000 resor per dygn med Fölis bussar. Totalt pendlar numera cirka 24 000 arbetstagare dagligen till Åbo från andra kommuner i stadsregionen. Ungefär varannan arbetstagare som bor i S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso eller Rusko pendlar till Åbo.
Trafikprognoserna grundar sig på regionens nya trafikmodell, faktiska konsekvenser av spårvägen i Tammerfors, uppgifter från riksomfattande persontrafikundersökning samt bedömningar av utvecklingen av markanvändning. I och med spårvägen uppskattar man att invånarantalet i Åbo ökar betydligt mer än med bussalternativet.
Trafikprognosen utarbetades av Ramboll på uppdrag av Åbo stad.
I och med spårvägen skulle hyres- och försäljningsintäkterna från stadens tomter öka
Enligt den färska fastighetsbudgeten förutspås spårvägen inverka positivt på fastigheternas värde och därmed ge staden klart högre inkomster av tomthyror eller försäljningsinkomster jämfört med trafiksystemet som baserar sig på bussar. I och med spårvägen skulle man också bygga mer, särskilt nära spårvägen.
Sammanställningen av granskningsområdet, som ligger till grund för beräkningen av fastighetsbudgeten, ska inte räknas som en plan som ska genomföras. I den genomförda stadsutvecklingen kommer vissa objekt sannolikt inte att förnyas, medan idéer från området kring den omfattande tillväxtkorridoren lyfts fram som förnyelseobjekt. Detta har också skett i andra spårvägsstäder.
Hyresackumuleringarna för spårvägskorridoren i spårvägsalternativet fram till år 2050 är cirka 176 miljoner euro i nuvärde och fram till år 2075 267 miljoner euro högre än i stombussalternativet.
Räknat i kapitalvärden skulle spårvägen ge ett cirka 263 miljoner euro högre nuvärde i markanvändningsintäkter.
Med spårvägen skulle tomternas värde stiga med 0–6 % inom ca en kilometers radie från spårvägens hållplatser. I fråga om bostadstomter stiger värdet på byggrätten desto mer ju längre bort från stadskärnan området ligger och ju närmare området är närmaste hållplats. Priserna på affärs- och kontorstomter skulle stiga mest i kärncentrum och i etablerade handelsområden, där även fler kunder och arbetstagare skulle röra sig.
– En ökning av fastighetsintäkterna skulle vara av betydande nytta och samtidigt en viktig faktor för att på lång sikt täcka kostnaderna för spårvägen. Till exempel i Tammerfors har motsvarande prognoser överträffats, säger Åbo stads stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen.
I granskningen av influtna hyror har man inte beaktat restvärdet efter hyresavtalet, som kan realiseras antingen som försäljningsinkomster eller som fortlöpande hyresinkomster. Störst effekt på skillnaden i markanvändningsintäkter gällande stombuss- och spårvägsalternativen är, utgående från efterfrågan, den snabbare markanvändningen baserat på befolkningsprognosen.
Fastighetsbudgeten uppgjordes av Newsec på uppdrag av Åbo stad.
Spårvägen bedöms förbättra stadens dragningskraft och image
Det är inte möjligt att direkt mäta spårvägens alla konsekvenser som ekonomiska mått. Sådana definitioner är olika konsekvenser i anslutning till stadens livskraft, dragningskraft och hållkraft samt imageeffekter som Åbo stads experter har bedömt utifrån forskningsresultat, utredningar, statistikuppgifter, enkäter och uppgifter från andra spårvägsprojekt.
– Spårvägen är ett betydande trafik- och stadsutvecklingsprojekt som har många positiva återverkningar på stadens utveckling. Detta uppmuntrar företagen att investera och placera sig i spårvägens knutpunkter och influensområde, konstaterar Åbo stads strategidirektör Timo Aro.
Trafikpolitiska lösningar stimulerar regionutvecklingen på olika sätt, då de skapar positiva förändringar för alla andra sociala och ekonomiska effekter.
God tillgänglighet är en väsentlig faktor för regionernas konkurrenskraft. De mer omfattande regionala fördelarna som det nya infrastrukturprojektet medför, grundar sig i stor utsträckning på förändringar i tillgängligheten. Tillgänglighet är en central förutsättning för rörligheten inom och mellan regionerna för människor, tjänster och varor.
Centraliseringen påverkar företagens lokaliserings- och investeringsbeslut och området drar ömsesidigt nytta av etablerade företag eller nya investeringar. Den ger även en bättre tillgång till arbetskraft, särskilt inom servicebranscher, finansieringsbranscher samt logistik- och datakommunikationsbranscher. Förbättrad tillgänglighet ökar fördelarna med centralisering, dvs. områdets ekonomiska produktivitet ökar mer än befolkningstillväxten när staden växer och blir tätare.
I utredningen skapade man en översikt över de centrala lärdomar från andra nordiska spårvägsprojekt som är relevanta för Åbo. Jämförelseexempel var Aarhus och Odense i Danmark, Bergen i Norge och Lund i Sverige.
I och med spårvägen har nya invånare flyttat till dessa städer, nya arbetsplatser har uppstått, markens värde har stigit och investeringarna har ökat. En svaghet i spårvägsprojekten har varit investeringens höga kostnad, finansieringen och den långa byggtiden samt det politiska beslutsfattandet.
Erfarenheter från övriga nordiska länder visar att spårvägen har en positiv inverkan på stadens image och anseende.
– Intryck och rykte har stor betydelse för stadens framgång vid sidan av nyckeltalen för hård konkurrenskraft. De städer som lyckas kombinera hård och mjuk konkurrenskraft kommer att lyckas bra i framtiden, säger Timo Aro.
Spårvägen i Åbo skulle antagligen, utöver drag- och hållkraftseffekterna, ha indirekta konsekvenser för bland annat social integritet och regional utveckling. Genomförandet av spårvägen i sig skulle inte ändra eller direkt påverka sårbara områdens sociala integritet. Dock kan det ha flera indirekta hävstångseffekter till exempel genom att segregationen lindras i och med den nya bostadsproduktionen och satsningarna på den övriga miljön.
Mer information:
- Stadsplaneringschef Timo Hintsanen, tfn 050 558 9264
- Strategidirektör Timo Aro, tfn 044 907 4267
- Utvecklingschef Juha Jokela, tfn 040 838 9014 (trafikprognos och konsekvensbedömningar)
- Fastighetsutvecklingschef Suvi Panschin, tfn 044 907 2229 (fastighetsekonomisk bedömning)
- Verkställande direktör Juha Saarikoski, Turun Raitiotie Oy, tfn 040 336 0117 (spårvägsprojekt)
