Forskning: Gröna investeringar splittrar nordliga regioner

Ny forskning visar hur historiska koloniala mönster upprepar sig när globalt kapital söker gröna investeringsobjekt i arktiska områden i Norden. Det finns ett tryck på att bygga allt från vindkraftsparker till datacenter i perifera områden. Projekten väcker motstånd – men också djup splittring lokalt.

Det nordiska forskningsprojektet Blickar från periferin: När global energiomställning möter nordisk glesbygd har undersökt hur globala agendor för den gröna omställningen påverkar samhällena i de arktiska regionerna, vilka ses som en nyckel för omställningen från fossil till grön energi.

Forskningen, som fokuserat på norra Sverige och Finland samt Grönland, lyfter fram hur energiomställningen drivs på av internationell klimatpolicy och globalt kapital som söker lukrativa investeringar i framtidens energilösningar. Kommuner i norr presenteras med färdiga planer på stora infrastruktur- eller industriprojekt som planerats någon annanstans utan kontaktyta till den berörda orten.

– Det leder till att motståndet ofta blir reaktivt och lokalt, i stället för att de berörda orterna skulle kunna presentera en egen alternativ vision för hur den gröna omställningen borde gå till, säger projektledare Erland Mårald.

När berörda grupper eller kommuner protesterar eller försöker lägga in ett veto mot uppdragna planer kan deras åsikter därför lätt avfärdas som not in my backyard (”inte på min bakgård”)-attityder.

Splittrar olika grupper

Enligt forskarna bör motståndet ses mot bakgrunden av att invånare i de nordliga periferierna har en hundratals år lång historia av att mark och naturresurser utnyttjas för behov som finns någon annanstans: nationella regeringar har exempelvis fattat beslut om att fördämma forsar för energibehov och nu söker globalt kapital goda investeringsobjekt i grön energi.

Mårald lyfter fram att de snabba förändringar och tvära kast som den globala finansmarknaden skapar även gör det svårare att ta ett aktivare grepp om utvecklingen på ett lokalt plan.

– Det sker en febril aktivitet bland sammanlänkade finansiärer och industriaktörer, där fokus snabbt skiftat mellan vindkraft, batteritillverkning, grönt stål, gruvor, vätgas och, senast, datacenter. Dessa snabba skiften gör det svårt för såväl berörda samhällen som lokala och nationella politiker att hänga med.

Forskaren Hanna Lempinen har inom ramen för projektet forskat bland annat om attityder till vindkraftverk i norra Finland och Sverige.

– En av de främsta orsakerna till motstånd mot vindkraftverk i dessa regioner är upplevelsen av att nyttan och vinsterna skapas någon annanstans och lokalsamhället blir kvar med de negativa konsekvenserna.

Lempinen betonar dock att också på orter där det väcks protester, är motståndet sällan enhetligt – tvärtom kan stora energiprojekt splittra kommuner och skapa konflikt mellan dem som är för och dem som motsätter sig projekten.

Därför efterlyser Lempinen strategiskt tänkande av kommunerna i dessa nordliga regioner.

– Kommunerna borde ta ett helhetsgrepp och utforma egna energistrategier. Nu planeras och drivs olika enskilda projekt framåt i den ordning som de råkar finnas på ett bolags investeringslista, utan helhetssyn, säger Lempinen.

Inte bara en teknologisk fråga

En av forskningens slutsatser är att energiomställningen inte enbart är en teknologisk fråga. Frågan borde behandlas som en genomgripande samhällsomställning där berörda samhällen från början inkluderas i planering och beslutsprocesser.

Nu hamnar fokus på att få bort de ”käppar i hjulen” som anses stoppa en nödvändig utveckling. Det kan vara allt från spontana protester och rennäringens rättigheter till forskares invändningar och enskilda kommuners demokratiska beslut att säga nej.

– Men kanske är det just dessa ”käppar i hjulet” som skapar samhällelig förankring och möjligheter till inkludering och regional utveckling, och som öppnar för andra visioner om vad och för vem omställningen är till för, säger Mårald.

Ta kontakt:

Erland Mårald
professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet
+46 70 222 9651
erland.marald@umu.se

Hanna Lempinen
specialforskare vid Naturresursinstitutet (Luke)
+358 50 527 4190
hanna.lempinen@luke.fi